Produkten lades till i din kundvagn!
Din kundvagn är tom
  • Sverige
  • Norge
  • England

Brandklassning

Nedan försöker vi förklara olika internationella klassningar för brandmotstånd.
Denna sammanfattning av brandklassning har sin grund i att försöka ge en bild av alla de olika nationella standarder som finns. Brandklassning av material har sin grund i bygg- och textilbranschen där det sedan länge funnits önskemål om att kunna välja så brandsäkra material som möjligt för byggnader och inredning.

Uppbyggnad, test och klassningskriterier
I regel är ländernas nationella standarder uppbyggda på två grunder. En standard beskriver hur testet sker och en annan beskriver reglerna för hur klassningen görs.

I beskrivningen av testet specificerar man dels hur stor testremsan skall vara, hur lågan man eldar med skall vara beskaffad, lågans vinkel mot materialet osv. Dels beskriver man i kriterier hur lång tid materialet får brinna efter det att lågan tas bort, hur lång glödtiden får vara mm. Kriterierna grupperas sedan så att en viss brinntid ger en viss klass, t.ex att en produkt fastslås klassad som ”Lättantändlig”.

Enbart nationella standarder

Den standard som i Sverige beskriver hur testen skall ske heter SS 65 00 82. Den bygger ursprungligen på den numera ersatta brittiska teststandarden BS3119:1959. Dessa motsvarar i grova drag den amerikanska NFPA 701 och den tyska DIN 4102.

Samtliga dessa bygger på ett test med gasbrännare där man mäter skadan på en vertikalt hängande testremsa som får brinna en viss tid varefter flamspridningen mäts. För samtliga bygger också kriterierna på hur lång brinntiden är efter att lågan avlägsnats. Tanken bakom testen är att de ska efterlikna fallet om ett stearnljus tippar mot en gardin. I Sverige sätts kraven av Boverket.

Internationalisering är under utveckling men rör endast fasta byggmaterial för väggar, tak och golv.

De nationella standarderna

Nedanstående tabell visar testmetod och klassningskriterier för de länder vi vanligen handlar av. Tabellen har inte gått att göra komplett så att en total jämförelse kan göras. För kriterierna kan dock sägas att varje rad ungefär motsvarar samma nivå av flamsäkerhet.

Den tyska kassen B1 gäller i vår bransch som den godtagbara nivån för låg antändlighet. Material som utan närmare detaljer angivna sägs vara ”brandklassade” håller oftast lika med eller bättre klass än tyska B1. ”Fire retardent” är oftast klass B2 enligt tysk standard.
 

 

Sverige

Tyskland

Storbritannien

Frankrike

USA

Italien

Testmetod

SS-ISO 1182

DIN 4102

BS5438:1989

 

NFPA 701, NP92-503

CSE RF 1/75/A

Kriterier

Obrännbar

A1-A2 (obrännbar)

 

M0 (obrännbar)

 

Klass 0

 

 

B1 (svårantändlig)

 

M1 (oantändligt)

 

Klass 1

 

Svårantändligt enligt Boverket

B2 (normalantändlighet; något tuffare än kraven för svenska ”svårantändligt”)

BS5867-2:1980 typ C

M2 (lågantändlig)

 

Klass 2

 

Lättantändligt enligt Boverket

B3 (lättantändlig)

 

M3 (måttligt antändlig)

 

Klass 3

 

 

 

 

M4 (högantändlig)

 

Klass 4-5


Källor:

Boverket
DIN – Tyska standardiseringsmyndigheten
ISO – Internationella standardiseringsorganet
SIS – Standardisering i Sverige
Arkitektkopia/Örjan Westerlund


Orafol brand logo Orajet Oracal Oratape Oraguard Oramask Oralite  
r.tape Kapa Siser Hahnemuhle          Falconboard  
Georg Otto Friedrich Mehler Spennare PGM Emblem i Sverige    
Vi är ett kreditvärdigt företag enligt Bisnodes värderingssystem som baserar sig på en mängd olika beslutsregler. Denna uppgift är alltid aktuell, informationen uppdateras dagligen via Bisnodes databas.

Valutatillägg

Just nu är vårt valutatillägg:
0.00%


Vad innebär detta?